Torsdagssöndag

Idag var en av alla dessa stilla, nästan klaustrofobiskt tysta söndagar som är självvalda men dystra,svarta och ensamma. Saknaden men också lyckan till sist,  över att jag får vara lycklig fast man inte rusar ut på land och till hav, att jag inte måste ligga på gräsmattan. Att  jag får skärma mig  i min  lilla hörna. Ungefär som när jag var mindre och yngre  och blundade med ena ögat för att kunna bo i vinkeln med det  andra ögat, platsen mellan ögat o näsan blev tryggheten.Till sist gick jag ut och det var inte farligt bara bra.

Träd och is

En reaktion på ”Torsdagssöndag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s